Breakthrough

Efter lite försiktigt vinkande till grannarna och utövande av minsta möjliga franska smalltaket över staketet, knackade det i söndags på dörren. Fyra söta små barn stod utanför! Bonjour på er! (önskar jag tagit en bild, men det är ju inte det första man tänker på…) De ville genast ta av sig skorna och komma in. En av tjejerna var sjukt talför och fyllde i mina meningar när jag inte tillräckligt snabbt hittade rätt ord. Toppen! Man bestämde sen snabbt i enad fransk mini-trupp, att Mimi och Ester skulle hänga på hem till dem för att hoppa på deras studsmatta. Denna hade naturligtvis redan slängts långa blickar på. Vi hade ju såklart lovat barnen en studsmatta i trädgården, men vid närmare inspektion av topografin i vår trädgård kan man konstatera att det inte finns en enda platt punkt i trädgården där det går att placera den på! Själv kommer jag att tänka på det finfina programmet Nöjesmassakern från 80-talet. Där visades en gång en schweizisk fotbollsmatch där planen låg i en brant backe. Exakt så är vår tomt! Och därmed utdömd för just studsmattor! Däremot, kommer den säkert att funka finfint som pulkabacke i vinter, men dem argumenten hjälper föga nu.

Hursomhelst, tillbaka till grannbarnen. Ester gick glatt med sina nya kompisar, hand-i-hand med hennes jämnåriga kompis Camille. Så gulligt! Ester hängde bara på och hade inga skrupler alls! Storebarnen var mer försiktiga och tyckte det var jobbigt att inte kunna prata med dem. Jag gick själv ner efter en stund och hälsade på grannarna. Supertrevliga! Blev bjuden på en kopp thé och thésnobb som jag är blev jag glatt överraskad av de många burkarna från fin-affären Mariages-Frères! Naturligtvis blev jag först bjuden på kaffe, och självklart säger jag inte bara ”jag tar hellre thé tack”, utan slänger mig rakt in i en djuplodande och mycket informativ diskussion om min galla och dess icke-varande, samt att jag varit lite stressad över flytten på senaste tiden och därmed inte tål kaffe just nu osv osv. Allt mycket olämpligt att anförtro nya bekantskaper (läs de flesta). Well, försent för den typen av efterklokhet!! Ska bli en mussla i nästa liv😉
Gott thé var det och jag fick massor av bra input om byn och tusen andra saker vi kunde behöva förstå om både det ena och andra.

Alla grannar verkar toppen vid en första snabbesiktning. Vilken tur, vi ÄN en gång har, med grannarna😉

Våra mest minnesvärda grannar är ju:
Henriksson i Lund, som hade som enda intresse i livet att följa våra wherabouts och gärna klaga över hur vi valde att hantera alla situationer i livet (många!)
Gary i Boston = legendernas legend, mytoman, men en väldigt snäll sådan
Ingrid Schrewelius i Lund, som instruerade Stefan hur man skulle tvätta underkläder
Marko i N.Håslöv, ett finskt fyllo som inte missade en chans att skoja till livet såsom att hälla Round-up i krukorna hos de grannar han inte gillade eller bjuda barn på
hembränt

Men sen har vi ju haft ett gäng ljuvliga grannar på de flesta ställen, men Hökvägen i Skanör vinner såklart! Värsta bästa granngatan! Puss på er! Grannarna här på Allée du Verger får jobba hårt för att komma upp i den världsklassen. Bifogar bild ut genom fönstret där några av grannhusen ink studsmatta syns.

20120612-085106.jpg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s