One of those nights

Jag tror det möjligtvis kan vara den stora vintertröttheten som fått ett grepp om oss den senaste tiden. Februari är en seeg månad. Man är trött på vinter och vill bara ha vår! Trots att vintern är betydligt ljusare här nere, både morgon och kväll är det ljusare (jippi), är vi trötta just nu. Vi vuxna lägger oss supertidigt! Inatt visade det sig dock vara ett mycket klokt och bra drag.

Kl 23 kom Malte ner (då sov vi gott, haha). Han kom med telefonen i handen och kläderna med sig. Trodde det var morgon. Han la sig mellan oss och somnade direkt.

Kl 01 kom sedan Mimi! Hon var lite spänd inför skolutflykt till Bern idag och kunde inte sova.

Kl 04 kommer lillasyster! Hon sa: bra att jag kommer så sent va? Haha…där låg vi alla fem i familjen i husets minsta rum och sov. Gotta looove it!

Nu har Ester och jag hunnit vara och lämna Mimi på centralen i Genève, illtidigt åkte vi hemifrån. Mimi’s klass ska åka tåg till Bern idag och gå på Paul Klee-museet. En heldag. Hon var verkligen superpeppad och hade korv i termos (bröd oxå såklart) med sig bland myyyycket gott i sin ryggsäck. Hon är en riktig gottegris, det är verkligen sen gammalt.

Ester och jag spelar nu Försvunna diamanten och jag bälgar i mig kaffe. Det behövs efter denna natten. Men alldeles strax blir det tjejlunch. Back to Geneva!

20130228-102811.jpg

20130228-102857.jpg

Bilder: favoriter-i-repris

Annonser

Bilder från förr

Vi har en gammal MacBook som är så gammal att den typ rosslar när man startar den. Den används numera för att spela spel och surfa med. Inte ens det är den helt tillförlitlig till. Däremot, finns det tusentals och åter tusentals bilder på den. Från 2004 och framåt! Med tanke på datorns höga ålder, ägnade Stefan timmar häromdagen till att kopiera alla bilder så att datorn inte kraschar utan att vi åtminstone räddat dem. Fixat! Men alltså. Det är ju hur kul som helst att fastna i gamla bilder. Jag fullkomligt ääälskar det!

Ibland tycker jag att livet går och att det inte händer något. Men så räcker det att titta på foton för att inse hur fel jag har! Jag inser verkligen hur otroligt mycket roligt som händer i livet, vilka härliga vänner och fin familj vi har. Vilka underbara platser vi besökt. Så tacksam man borde vara, jämt.

Tänkte bjuda på några smakprov. Från många olika platser, bara att gissa. Jag blir impad av alla som prickar rätt. Själv bara ler jag åt minnena. Blir en superstolt mamma. Söta, underbara barn, men OJ vad snabbt de växer.

IMG_0749

IMG_0722

IMG_0181

IMG_0165

IMG_0104

IMG_0089 3

IMG_0003 4

DSC04592

DSC04406

DSC04370

DSC04355

DSC04348

DSC04334

DSC04288

DSC04235

DSC04018

DSC04013

DSC03513

DSC03247

DSC03164

DSC02410

DSC02407

IKEA med mera

Idag var det skolstart igen för de stora barnen. Malte kickade igång rejält med en utflyktsdag, då det var dags för snowshoes (raquettes de neige) i Jura-bergen med överdos av sol&snö. Han var helt supernöjd med dagen!

Pappa var lite krasslig, men Ester, mamma och jag åkte till IKEA. Ni vet, det vanliga NÖDVÄNDIGA IKEA-besöket man behöver göra alltsom oftast. Ljus, servetter och annat tjafs i kubik. Mamma, bor inte i en stad med IKEA, så hon tycker alltid det är kul.

Idag var det lite extra kul då vi hamnade mitt i hästköttskandalen! Det var dock inget som hindrade Ester Solfors, då hon hade siktet inställt på köttbullar! Och ännu såldes dessa med stora skyffeln. Samma sikte var dessutom också inställt på prinsesstårta, så det fick det också bli. Ingen, jag menar ingen, kan äta prinsesstårta som det barnet. Hmm, det skulle vara min fina lillebror då. Den mannen kan också konsten att klippa em prinsess!

20130225-220526.jpg

20130225-220545.jpg

20130225-220558.jpg

Vi var också på en utläcker inredningsbutik, åååå ljuvligheten när inte ALLT ser likadant ut jämnt. Tycker ofta det är så med inredning. Riktigt kul med något nytt alltså! E hittade en kompis i leksaksbutiken bredvid.

20130225-220729.jpg

Sen drog vi vidare mot downtown Genève och en walk down Memory Lane för mig. När jag var au pair här hösten 1990 gick jag ofta på varuhuset Manor och lunchade. Tyckte det var allra übercoolast. Har inte varit tillbaka dit sen vi flyttade hit. Varuhuset är fint i sig, men maten! Totalt fantastico.

Idag steppade mamma, Ester och jag in, sisådär 23 år senare….jisses vilka flash backs! Fortfarande lika fräscht och läckert som jag mindes det faktiskt.

20130225-221054.jpg

20130225-221117.jpg

Det blev en fika där med 😉

Sen fick vi sms från pappa som vilat sig iform där hemma och nu meddelade att det blev 3-rätters kl 19! We like!!

Först hängde vi dock lite i skolans café och väntade på att Malte skulle komma tillbaka från sin utflykt.

Tjohej!

20130225-221330.jpg

20130225-221343.jpg

20130225-221358.jpg

Söndagsmys

Så kom äntligen allra finaste storebarnen hem igen! Det är så tomt utan dem här hemma. Genast blev det full fart och fläkt här i huset igen – tjohoo! Ester har saknat sina syskon, men även njutit av att få all uppmärksamhet här hemma och haft sina päron helt för sig själv.

20130224-204703.jpg

Det hade minsann snöat hela natten och lagom till förmiddagen kom solen fram. Det blev pulkaåkning såklart. Grannen har fixat en pulka-bana som barnen gillar.

Mamma och jag tog en sväng till marknaden. Har inte varit där på länge och längtade verkligen! Älskar att handla frukt, grönt, ost, bröd och massa annat gott där. Försäljningsgubbarna är så charmiga med sina lockrop och massa annorlunda, men ack så goda grejor går att inhandla. Det är så härligt!

20130224-205056.jpg

20130224-205118.jpg

20130224-205136.jpg

20130224-205153.jpg

20130224-205213.jpg

20130224-205229.jpg

20130224-205254.jpg

20130224-205313.jpg

Min söta mamma!

Ikväll har Stefan lagat Per Morbergs köttfärslimpa med potatismos. Suuupergott! Och till efterrätt blev det nyshoppade mini-donuts från marknaden. Looovely!

20130224-205649.jpg

Skolavslutning

Amen vi var ju på den sötaste lilla tillställningen igår kväll. Esters skolavslutning. Hennes lilla byskola har cirka 100 elever. Man skulle infinna sig kl 18.30 i stora salen hos borgmästaren. När vi kom, lydigt svenskt, vid 18.20, var det typ 5 personer där. Vi pratade med lite blandade föräldrar och minglade. Det blev till slut fullt i den inte jättestora salen och det var lite lagom halv-kaosigt. Längs sidorna stod två bord där alla satt upp det man bidragit med; godis, kakor, tårtor, crêpes, croissanter….Det allra godaste var något som hette beignets! Lite som små platta donughts. Loved it. Jag letade upp tanten som bakat dem och visade lite kärlek. Det var hon värd!!

Skolans rektor pratade lite och sen sjöng barnen tre sånger; en visa om mardi-gras, en karnevalssång Rio-style och en gammal fransk rocklåt. Söta utklädda barn i mängder!

20130223-074027.jpg

20130223-074049.jpg

20130223-074129.jpg

Såhär blev den beställda godistårtan förresten, färdig lagom tills det var dags att åka.

20130223-074311.jpg

20130223-074329.jpg

Ester tyckte att frostingen var av sådan karaktär, att den helst skulle ätas med stor sked!

20130223-074432.jpg

Summering av kvällen:

• Ester hade grymt kul!

• Man är alltid lite lost som utlänning, men OJ vad man lär sig mycket hela tiden.

• En kompis frågade hur det gått med Esters betyg och jag fattade ingenting. När vi kom hem visade det sig att bland de papper vi fått hem fanns visst ett betyg. På en skala 1-4 där ett var bäst, hade hon mest ettor och några tvåor. Vår lilla fransyska!

Housewife Friday

Jag ägnade lite av morgonen till att drömma mig bort till Tulum, Mexico. Längtar sjukt mycket dit känner jag…

Det är sju år sedan vi var i Mexico senast, men på andra kusten, vid Acapulco ungefär. På tiden med andra ord!

20130222-142859.jpg

20130222-142908.jpg

20130222-142928.jpg

20130222-143002.jpg

Men sen tog jag mig samman och storstädade huset! Imorgon kommer ju ÄNTLIGEN våra två älskade storbarn hem igen (shit vad det är tomt här hemma utan dem, helt otroligt!) och jag tänkte att de skulle komma hem när det är lite extra fint (fast de brukar iofs klaga, ”varför måste du göra så fint mamma, vi gillar lite stök”). Och med varsin överraskning på nattduksbordet såklart! 😉

Städning klar!

20130222-143142.jpg

20130222-143155.jpg

20130222-143207.jpg

Sen swishade jag iväg till mataffären och inhandlade ingredienser till kakan Ester ska ha med sig till kvällens skolavslutning. Hon beslutade sig för godistårta och påstod att ingen skulle gilla min fina franska flagga när jag visade den….lite tur var det, då det inte fanns några hallon i affären….

Frankrike har ju tre-terminssystem och firar varje avslutning med en rejäl fest. Helt up my alley, jag som älskar att fira!
Ikväll ska det alltså ätas tårta i festlokalen hos borgmästaren, barnen ska vara utklädda och sjunga för oss föräldrar. Kul kul! Stefan tycker dock att det sabbar fredagsmyset något, men det får man helt enkelt ta 😉
Vinet får kylas så länge helt enkelt.

Esters bak luktar godare

Ända sedan allahjärtansdag, har Ester och jag haft som plan att baka syltkakor. Såhär skulle de helst se ut då.

20130220-162826.jpg

Idag, på Esters lediga onsdag, slog vi äntligen till!

20130220-162907.jpg

20130220-162931.jpg

20130220-162944.jpg

Bra blev de, men mest goda. Ester gav sina mästerverk två tummar upp.

20130220-163030.jpg

På fredag börjar Esters vinterlov, hela två veckor har de små franska barnen. Inte förrän den 11 mars är det sen dags för skola igen! På fredag är det fest i skolan för att fira in lovet (verkar vara så inför varje lov här) och vi ska ses på La mairie alla skolbarn och deras päron.

Stefan har bestämt deklarerat att han inte kommer att prata med någon pga språket. Själv funderar jag, som kompensation för denna protest, att försöka baka Leilas amerikanska paj, fast göra om den till fransk istället. Fjäska lite för de andra föräldrarna. Samma färger är det ju, bleu blanc rouge. Bara ändra bären lite, det borde gå. Frågan är väl var ribban går för ansträngning inför kalas på skolan?

20130220-163806.jpg

Nä, nu ska jag göra något jag aldrig i hela mitt liv gjort förut! Kåldolmar, det ni.

PS. Rubriken i detta inlägg kommer från ett fik i Vellinge, Mimma’s, som öppnade när jag var mammaledig med Malte. Vi hängde där en del…De hade alltså detta som slogan, vilket jag alltid tyckte var sådär.